Aldrig förr har vi nog funderat så mycket över livets mening som nu och aldrig förr har stora som små saker varit så betydelsefulla.
Man får lärdom att inte ta något för givet här i livet utan uppskatta även de minsta saker som man förr inte reflekterade över utan som bara fanns där.

Gör en också grymt påmind om ens dödlighet och att vi inte kan ha kontroll över och styra utgången av ens liv, hur bra förutsättningar man än försöker ge det.

Skriver ner de tankar som följer under sorgens gång. I skrivande stund har det inte passerat mer än 3½ vecka sedan Lucas föddes men för varje dag kommer vi ett steg längre och kan tänka ett steg klarare.

I den s.k. "Lucas-boken" har jag endast orkat skriva när jag haft en "bra dag". När stunderna är som allra svartast finns det inte ork till något och man ser ingen mening med livet, men när ljuset till sist infinner sig igen passar jag på att skriva ner mina tankar och funderingar i efterhand.